Att kommunicera med djur är något som vi alla kan lära oss. När vi föds är telepati den naturliga vägen till kommunikation med vår omvärld. Ju mer vi sedan lär oss att kommunicera via kroppsspråk och vårt tal, desto mer glömmer vi bort vår förmåga till telepati. Den försvinner dock inte helt. Visst har du någon gång tänkt på en person, bara för att sekunden efter få ett telefonsamtal eller meddelande från densamma?

Djuren har inte vår verbala förmåga och fortsätter istället att utveckla sin telepati för att kommunicera med oss och med andra arter. För dem är det inget konstigt.

Vi människor har genom evolutionen utvecklat vårt sinne för logiskt tänkande, och använder därför vårt analyserande intellekt när vi ska ta beslut. Djuren litar mer till det limbiska systemet och tar sina beslut baserade på känslor och instinkter. Tidigare lyssnade vi i mycket större utsträckning på vår intuition, men idag har vi ”fastnat i huvudet” och stängt av kopplingen och förmågan att lyssna med hjärtat. Det är någonting som vi kan öva upp och bli bättre på.

När man kommunicerar med djur så kommer informationen i flera olika former. Det kan vara bilder, dofter, tankar och att man helt enkelt hör djuret berätta med ord. Man kan även få förnimmelser av känslor djuret har, och även känna av hur det mår rent fysiskt. (Misstänker du att ditt djur är sjukt så är det en veterinär du ska kontakta i första hand.)

Djurkommunikation på distans fungerar lite som ett mobilsamtal. Man behöver veta vem man ska etablera kontakt med, men istället för mobilnummer så använder man sig av ett fotografi av djuret. Det är viktigt att djuret är ensamt på bilden, och att man tydligt kan se båda ögonen.

De allra flesta djur vill gärna prata med oss! Ofta bubblar de av information och det gäller att hänga med i svängarna med penna och papper. Ibland är de lite mer försiktiga och blyga, men i stort sett alla blir glada för möjligheten att göra sig hörda.

I samtalet är respekten för djuret det viktigaste. Märker man att djuret börjar bli trött så är det dags att avsluta. Det händer också att djuret inte alls vill prata om precis det som man själv har tänkt. Vill man som ägare till exempel diskutera ett stopp på att skälla på katter, så kanske hunden hellre pratar om bästa godiset eller något som hänt på dagens promenad. Då är det viktigt att djuret får säga sitt, och så kan man så smått försöka styra in samtalet på skällandet igen.

När vi pratar som vanligt får vi samtidigt bilder i huvudet av det vi säger. De bilderna läser våra djur av även om vi kanske inte ens tänker på det. Därför är det bra om du pratar mycket med ditt djur, som om det vore en annan människa. En av de vanligaste önskningarna från djuren är att de gärna skulle vilja veta lite mer om vad som är på gång. Berätta för ditt djur om du väntar besök, eller ska åka någonstans, eller om det är någonting annat som ska hända så det inte kommer som en överraskning.

Viktigt att tänka på är att det inte finns någon bild för ordet ”inte”, så undvik att använda det när du pratar med djuret. Om jag ber dig att inte tänka på en röd boll, så har du just sett bilden av en röd boll i tanken, eller hur?

På samma sätt blir ”dra inte”, ”hoppa inte” och ”skäll inte” istället ”dra”, ”hoppa” och ”skäll”.  Alltså precis motsatsen till det vi vill förmedla till djuret. Bättre är då att be om det som man skulle vilja att djuret gör.